Läst: Gone Girl

Jag har läst Gone Girl av Gillian Flynn. En rätt så ojämn historia, bitvis spännande, bitvis lite långtråkig och seg. Huvudpersonerna känns inte särskilt trovärdiga, framför allt inte den kvinnliga, liksom bitar av historien känns väldigt långsökt.

Jag tyckte bättre om Dark Places, som jag läst tidigare. Också där är tar historien oväntade vändningar, men den tappar inte förankringen i verkligheten, på det sätt som Gone Girl gör.

Vinterns läsning räddad!

De böcker som listas för Booker-priset brukar vara mycket läsvärda, så i år, när läslusten är på topp och tillgänglig lästid har ökat, beställde jag samtliga sex böcker som finns på årets shortlist. Den som vann, The Luminaries av Eleanor Catton, hann naturligtvis bli slutsåld, men de andra fem damp ner i brevlådan igår. Vinterns läsning är räddad!

(Som om jag inte redan hade samlat på mig tillräckligt som jag vill läsa, men inte hunnit ....)

Och The Luminaries ska jag beställa via min lokala bokhandel. Den ska också leva!

Hatet

Vidare i läsecirkeln på biblioteket läser vi Hatet av Maria Sveland. Det här är viktig läsning inte bara för oss som kallar oss feminister, utan för alla som funderar över maktstrukturer och vad som händer när de utmanas. Maria Sveland är en skicklig författare, som kan skriva om svåra ämnen med ett språk som är gripbart. En recension kan läsas här. Rekommenderas!

Nedstörtad ängel och Berättelser från de inställda upprorens tid

Nu har jag läst två små korta böcker av P-O Enquist: Nedstörtad ängel och Berättelser från de inställda upprorens tid. Trådarna löper till båda de andra böcker jag läst av honom tidigare i år, Liknelseboken och I lodjurets timma. Intressant. Spännande. Bra.

Skrivbordskrigarna

Nu har jag läst den första boken till läsecirkeln på biblioteket. Boken heter Skrivbordskrigarna och är skriven av Lisa Bjurwald.

Boken är en viktig genomgång över hur det fria internet kan utnyttjas av extrema rörelser och krafter. Också om hur vi bör öka vår medvetenhet för att genomskåda och hur vi skulle kunna motverka tendenserna.

Det är en journalist som har skrivit, det märks, och boken kunde varit mer sammanhållen och djupare analys kunde ha gjorts. Men som debattbok i ett mycket viktigt ärende fungerar den utmärkt.

Framöver

Framöver kommer jag mest att lista de böcker jag har läst, inte recensera om det inte är något alldeles särskilt.

Och så har jag anmält mig till en läsecirkel på biblioteket här i sta'n: tema näthat, kvinnohat och främlingsfientlighet. Tre böcker ska läsas och diskuteras. Ska bli spännande. Det finns platser kvar, förresten!

Läst: Liknelseboken

Jag har läst Liknelseboken av P-O Enquist och skulle genast vilja läsa om den. Den har så många bottnar och vändningar så att jag tror jag skulle få ut ännu mer av boken om jag gjorde det.

Alltså rekommenderar jag den.

På bokcirklar.se ska man diskutera en del av Enquists böcker i höst, däribland Liknelseboken. Det ska bli spännande att följa.

Läst: Budbäraren

Det har lästs för lite i sommar, men nu har jag läst Budbäraren av Fred Vargas i översättning av Einar Heckscher.

En annorlunda deckare, i lagom fundersamt tempo (Fred Vargas kan sin Maigret!) och med historiska inslag. Lagom läsning, inte helt utan krav på läsaren. Rekommenderas!

Läst: Väldigt sällan fin

Jag har läst Väldigt sällan fin av Sami Said.

Och är helt såld.

Den finns i pocket. LÄS!

Läst: Begravningsplatsen i Prag

Jag har läst Begravningsplatsen i Prag av Umberto Eco. En fiktiv historia, men ändå inte. Det hände, men inte riktigt så här. Men så nära verkligheten att det är obehagligt.

Inte lättläst, men läsvärd!

Läst: Casual Vacancy

Jag har läst Casual Vacancy av J.K. Rowling, ni vet hon som skrev böckerna om Harry Potter. Det här är hennes första försök till att skriva en bok för vuxna, och jag tycker att hon har lyckats riktigt bra. Berättelsen tilldrar sig i ett litet samhälle på den engelska landsorten med allt vad det kan innebära av intriger, hemligheter och missförstånd. Personerna är mer av typer än riktigt verkliga, men de bär fram historien bra. Klart läsvärd. Och tänkvärd!

Läst: Serafers drömmar

Serafers drömmar av Ola Wikander är en ovanlig fantasyroman. Det är sällan man ser så mycket fokus på etiska och moraliska frågor i en roman med bevingade människor i huvudroller. Dessutom återspeglas Ola Wikanders gedigna kunskaper i historia och språk i texten, i olika referenser och bilder. Detta tillsammans med ett skeende som är spännande och sammanhängande ger en mycket god läsupplevelse. Boken är den första i en planerad trilogi, och jag hoppas att nästa håller samma klass.

Tråkigt

Och så lägger ännu en bokhandel ner. Partille bokhandel har kämpat, men nu går det inte längre.

Jag undviker numer att handla böcker på nätet, om jag kan hitta dem i bokhandeln i stan. Visst, det blir dyrare, men jag köper bara böcker jag verkligen vill ha, och jag köper dem över disk.

Mitt bidrag till att hålla bokhandlarna levande!

Läst: The Magicians

Jag har läst The Magicians av Lev Grossman. En mix av Harry Potter och Narnia för vuxna. Underhållning, ibland bra tempo, ibland lite långsamt. Kommer jag att läsa om den? Nej. Kommer jag att läsa fortsättningen, The Magician King? Nej.

Läst: Un peu plus loin sur la droite

Jag har läst Un peu plus loin sur la droite av Fred Vargas. Jag kände inte till den här författaren innan jag vann ett par av hennes böcker i en bloggtävling före jul.  De ligger och väntar i hyllan, men jag tyckte att jag behövde träna min franska, så jag lånade en annan av henne på originalspråk. Det var trögt de första kapitlen, men sedan flöt det på rätt så bra. Jag fick mig till livs en småputtrig, delvis långsökt historia, med udda personligheter och mycket dialog. Ett mycket udda fynd får en förre detta anställd vid inrikesministeriet att misstänka ett mord på en helt annan ort. I slutänden har ytterligare två mord klarats upp och en medlöpare från andra världskriget identifierats. Långsökt, vindlande ibland, men inte alls oäven. Lite lyser det igenom att författaren är historiker och arkeolo, men inte så det stör.
Boken är en av hennes tidigare, och finns inte översatt till svenska. Ska bli intressant att läsa hennes senare böcker.

Läst: En man som heter Ove

Jag har läst En man som heter Ove av Fredrik Backman. Får du en chans, så läs den!

Lyssnat: Torka aldrig tårar utan handskar. Del 2. Sjukdomen

Den här behöver egentligen ingen presentation. Jonas Gardell har själv läst in sin bok Torka aldrig tårar utan handskar. Del 2. Sjukdomen. Det är fantastiskt bra. Självfallet hör det ihop med att jag minns den här tiden, tidningsrubrikerna, stämningarna, men ändå. Det är engagerande, argt, varmt och att Jonas Gardell själv läser gör sitt till.
Jag rekommenderar lyssning!

Läst: Stjärnans ögonblick

Jag har läst en märklig och fascinerande bok, Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector. Inte händer det mycket, men det är ändå så att man efteråt tycker att det har gjort det. Men på ett annat plan. Den handlar om en fattig, tidigt föräldralös flicka, som drar sig fram i Rio. Och hur hon till slut får sitt "stjärnans ögonblick", så som alla skådespelare får på film.
Clarice Lispector var en av de stora förnyarna av den brasilianska romankonsten och har liknats bl.a. vid Virginia Woolf.
Läs den. Varför inte.

Läst: Sång till den storm som ska komma

Jag har läst Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling. Jag är inte lika begeistrad som recensenten i DN, men boken är klart läsvärd. Min främsta invändning är att jag tycker att personbeskrivningarna är lite svala och ytliga. Och att konflikterna dem emellan bara beskrivs mellan raderna. Känns det som i alla fall. Lite svalt. Men läsvärt, som sagt.

För övrigt kan jag absolut rekommendera hans reportagebok Pol Pots leende som kom 2006.

Läst: En storm kom från paradiset

Förra året läste jag Aris Fioretos bok om sin far, Halva solen, hur fadern kom till Sverige, hur han levde här och hur han till slut återvände till Grekland. En mycket läsvärd bok om en sons förhållande till sin far.

Nu har jag läst Johannes Anyurus bok om sin far, En storm kom från paradiset. Den handlar inte lika mycket om förhållandet mellan far och son som den ovan nämnda boken. Istället handlar den till stor del om faderns färd från Uganda via Grekland, Italien, Tanzania, flyktingläger och Kenya till ett fortsatt liv i Sverige. Inte i en helt kronologisk ordning, men vackert skrivet och dessutom spännande. Vilken kontrast mot författarens egen ungdom!

Mycket läsvärd.

Torka inga tårar utan handskar

Av att skriva blev inte mycket, trots mitt förra inlägg i den här bloggen. Men läser (och lyssnar) gör jag.

Årets första blev lyssning på Jonas Gardell när han läser sin egen Torka inga tårar utan handskar. Händelserna utspelar sig under början av 80-talet, och jag minns stämningarna då. Det var fruktansvärt obehagligt och vi behöver den här typen av skildringar för att vi inte ska glömma hur illa det var. Och alldeles oavsett den reflektionen, så är det en bra bok i en utmärkt inläsning. Läs/lyssna!