Mörkrummet

 Att i vuxen ålder få reda på att ens far, som man inte träffat på länge, har genomgått könskorrektion, det måste kännas mycket märkligt. Susan Faludi väljer att träffa honom och försöka ta reda på varför. Resultatet blir ett slags biografi över fadern, där hon får reda på oerhört mycket om honom, som han tidigare inte berättat. Från ungdomsåren i andra världskrigets Budapest, till åren i Brasilien, hur han hamnade i USA och till slut återvänder till Budapest. Det blir också en bok om Budapest och Ungern under 1900-talet och början av vårt sekel. Mycket intressant och läsvärt.

Killers of the Flower Moon

Killers of the Flower Moon, skriven av David Grann, är en berättelse om verkliga händelser på Osagereservatet i Oklahoma främst under 1920-talet. Osagestammen var ofantligt rik, eftersom man hittat olja i reservatet och den hade lyckats behålla rättigheterna till den. Men så började de dö. Så småningom lyckades agenter från det relativt nybildade FBI åtminstone delvis reda ut vad som hade hänt, och ett antal personer blev dömda till långa fängelsestraff.

Det är en välskriven bok, där man inte får reda på vilka som är skyldiga förrän det närmar sig slutet. Det görs en film av den, med bl.a. Robert de Niro och Leonardo DiCaprio i ett par av huvudrollerna. Ska bli spännande att se hur den kommer att bli! Dramatiska scener saknas verkligen inte i boken.

Men läs boken först, tycker jag!

Quichotte

 Salman Rushdies Quichotte är en gedigen och rolig roman att läsa. Det vimlar av referenser till den ”riktiga” Don Quijote och hans Sancho Panza, men den refererar också till Ionesco med flera. Och till dagens USA. Rekommenderas!

Black Leopard Red Wolf

 "The child is dead"

Första meningen i Black Leopard Red Wolf av Marlon James. 

Jag läser inte särskilt mycket fantasy, men jag blev nyfiken på den här boken eftersom Marlon James fick Bookerpriset 2015 (A Brief History of Seven Killings). Marlon James bygger upp en värld fylld med magi, men också med ett visst mått av rationalitet. Jag fick mer utbyte av miljöbeskrivningarna än av själva historien. 

Det är första delen i en serie av tre, men jag tror jag avstår resten. Den här typen av fantasy med mycket våld, många "räddningar" som känns konstruerade och många personer som känns på gränsen till karikatyrer av traditionellt förekommande arketyper i fantasy, är inte riktigt min grej. 

Paul Auster, 4321

Paul Austers bok 4321 var nominerad till Bookerpriset för två år sedan. Med all rätt. Det är imponerande när en författare lyckas hålla intresset uppe genom nästan alla av bokens uppåt 1100 sidor.

Det handlar om Archie Ferguson, Archie Ferguson, Archie Ferguson och Archie Ferguson. Samma person presenteras i fyra olika tappningar, med delvis samma persongalleri men med olika liv. I början är det lite svårt att hålla i sär dem, men ge inte upp läsningen för det. 

Jag rekommenderar boken å det bestämdaste!

Exit West

Nu har jag äntligen läst Exit West av Mohsin Hamid. Det är en snabbläst bok, men med många bottnar. Den handlar om flyktingkrisen, om vad som händer med folk som inte längre har kvar sin plats i tillvaron. Genom svarta magiska dörrar flyttar han sina huvudpersoner till andra samhällen, och berättar sedan hur dessa samhällen påverkas av de stora flyktingströmmarna.

Rekommenderas!

Timothy Snyder: On Tyranny

On Tyranny har en undertitel: Twenty Lessons from the Twentieth Century. Och det handlar om vad vi kan lära oss av, framför allt, Europas historia under 1900-talet. Boken skrevs när Trump hade blivit vald till USAs president och drar paralleller till vad som händer under hans presidentskap. Timothy Snyder är historiker och professor vid Yale University, och vet vad han skriver om.

Enligt min mening borde boken vara obligatorisk läsning och diskussionsunderlag för alla gymnasielever, eller rent av högstadieelever.

Första meningen lyder: ”History does not repeat, but it does instruct.”  Boken i ett nötskal.

Om Simpsons och matematik

Jag har precis läst ut Simon Singhs bok om matematiken i The Simpsons och i Futurama. Matematik är ett suveränt sätt att beskriva vår omvärld. Och det fungerar i animerade tv-serier också. Go figure. Läs. Och inse att matematik kan vara oerhört kul.

We Need New Names

Jag kämpar på med förra årets Booker Prize Short List. (Årets kommer alldeles snart ...). Nu har jag läst We Need New Names av NoViolet Bulawayo.
Boken handlar om Darling, född i Zimbabwe, i tonåren förflyttad till USA för att bo hos sin moster i Detroit. Det jag minns är skildringen av barndomskamraterna och förvirringen när huvudpersonen till slut begriper att Zimbabwe inte är hemma längre.
Liksom alla böcker som hamnar på Booker Prize Short List är den väl värd att läsa, men jag har läst bättre.

Läst: Canada

Canada av Richard Ford, har sagts vara en generationsroman, den stora amerikanska romanen, hans höjdpunkt som författare osv. och har fått mycket goda recensioner också i svensk press.
Så jag hade nog lite för höga förväntningar. En bra bok, men inte exceptionell.

Nytt år, ny läsning

Jag läste inte mycket under november och december förra året. För mycket stress gjorde att det blev svårt att läsa sammanhängande texter, jag blev så rastlös. Istället blev det många och långa promenader, mycket stickning och allmänt kringstrulande.

Nu har det varit jul och nyår, ett nytt år har börjat och stressnivån har sjunkit till en mer hanterlig nivå. Och jag har börjat läsa igen.

Årets första blev Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe. Will Schwalbe berättar om sin mor och hennes sista tid i livet utifrån de böcker de tillsammans läser och diskuterar. Jag kan inget annat än rekommendera den. Jag lånade den på biblioteket, men har beställt mitt egen exemplar nu när jag har läst ut den.

Är det förresten bara jag som gör så? Lånar en bok på biblioteket, läser den och sedan tycker så mycket om den att jag vill ha mitt eget exemplar i hyllan? Jag läser om böcker jag tycker om, och jag vill kunna ta fram och läsa vissa väl valda delar som jag tyckte extra mycket om.

Läst: Gone Girl

Jag har läst Gone Girl av Gillian Flynn. En rätt så ojämn historia, bitvis spännande, bitvis lite långtråkig och seg. Huvudpersonerna känns inte särskilt trovärdiga, framför allt inte den kvinnliga, liksom bitar av historien känns väldigt långsökt.

Jag tyckte bättre om Dark Places, som jag läst tidigare. Också där är tar historien oväntade vändningar, men den tappar inte förankringen i verkligheten, på det sätt som Gone Girl gör.

Läst: The Magicians

Jag har läst The Magicians av Lev Grossman. En mix av Harry Potter och Narnia för vuxna. Underhållning, ibland bra tempo, ibland lite långsamt. Kommer jag att läsa om den? Nej. Kommer jag att läsa fortsättningen, The Magician King? Nej.