Babel

 Årets första utlästa bok. Och det tog ända till den 9:e februari... Nåväl, jag har påbörjat och inte läst klart också. Och läst i några andra redan påbörjade :)

Boken jag läste ut var Babel av R.F. Kuang. Handlingen är till största delen förlagd till Oxford i mitten av artonhundratalet. Där finns en fakultet som till vardags kallas Babel, där man utbildar översättare. Men det handlar inte bara om att översätta språk, framför allt till engelska, utan också om att med ord och kunskap i olika språk använda silvrets magiska egenskaper. En silvertacka graveras med två ord, från olika språk. Orden har ofta samma etymologiska grund, men har utvecklats olika i de olika språken. I den skillnad i betydelse som finns, uppstår en spänning som gör att silvret påverkar sin omgivning med blotta sin närvaro. Tågen kör fortare, tunga lådor känns lättare, trädgården blir vackrare osv.

Bokens huvudperson, Robin Swift, är en föräldralös pojke från Kina, som visar sig vara ett språkgeni. Han blir student vid Babel. Men vad vill fakultetens professorer egentligen med sitt silver? Och i vilken mån kan man indoktrinera sina studenter till att inte tänka på konsekvenserna av det de gör?

Det handlar om språk, om den slutna universitetsmiljön, om kolonisation, om .... Mestadels är det spännande och lätt att läsa, men boken blir ibland lite för docerande och därmed också lite för lång. De kultur- och samhällskritiska inslagen blir ibland lite för övertydliga. Men det kanske inte är så dumt eftersom Babel är så poppis på BookTok.

Babel finns inte översatt till svenska, återstår att se om någon vill ta på sig det inte enkla arbetet att översätta en bok som handlar så mycket om språk och språkets nyanser. När allt kommer omkring, "an act of translation is always an act of betrayal".

Killers of the Flower Moon

Killers of the Flower Moon, skriven av David Grann, är en berättelse om verkliga händelser på Osagereservatet i Oklahoma främst under 1920-talet. Osagestammen var ofantligt rik, eftersom man hittat olja i reservatet och den hade lyckats behålla rättigheterna till den. Men så började de dö. Så småningom lyckades agenter från det relativt nybildade FBI åtminstone delvis reda ut vad som hade hänt, och ett antal personer blev dömda till långa fängelsestraff.

Det är en välskriven bok, där man inte får reda på vilka som är skyldiga förrän det närmar sig slutet. Det görs en film av den, med bl.a. Robert de Niro och Leonardo DiCaprio i ett par av huvudrollerna. Ska bli spännande att se hur den kommer att bli! Dramatiska scener saknas verkligen inte i boken.

Men läs boken först, tycker jag!

Quichotte

 Salman Rushdies Quichotte är en gedigen och rolig roman att läsa. Det vimlar av referenser till den ”riktiga” Don Quijote och hans Sancho Panza, men den refererar också till Ionesco med flera. Och till dagens USA. Rekommenderas!

The Testaments

I samband med att det gjordes en TV-serie av Margaret Atwoods bok The Handmaid's Tale för några år sedan, skrev hon en uppföljning. I boken följer man i huvudsak tre olika personer, där allas öden är starkt förknippat med Gilead. 

Om den första boken sa Atwood, att allt som finns i boken har hänt, men inte på samma plats och samtidigt. Detsamma kan säkert gälla uppföljaren.

Mycket läsvärt och tänkvärt.

Girl, Woman, Other

Girl, Woman, Other av Bernardine Evaristo delade Bookerpriset för 2019 med Margaret Atwoods The Testaments. Man får följa ett antal personer, till största delen kvinnor, under delar av deras liv. De är löst knutna till varandra genom vänskap, arbete, släktskap... Ingen känner alla, men alla känner någon.

Språket, med meningarna där det känns som om onödiga inledande ord är borttagna, driver på berättelsen. Det är svårt att lägga boken i från sig. Livsödena, som innehåller mycket av tragik och problem, slutar ändå på något sätt så att det positiva överväger. Huvudpersonerna kämpar ibland med att ta sig bort från sitt uppväxt, ibland med att komma till tals och bli sams med den. Det blir aldrig statiskt.

Rekommenderas å det varmaste.

Och Margaret Atwoods bok står närmast i tur för läsning.

Black Leopard Red Wolf

 "The child is dead"

Första meningen i Black Leopard Red Wolf av Marlon James. 

Jag läser inte särskilt mycket fantasy, men jag blev nyfiken på den här boken eftersom Marlon James fick Bookerpriset 2015 (A Brief History of Seven Killings). Marlon James bygger upp en värld fylld med magi, men också med ett visst mått av rationalitet. Jag fick mer utbyte av miljöbeskrivningarna än av själva historien. 

Det är första delen i en serie av tre, men jag tror jag avstår resten. Den här typen av fantasy med mycket våld, många "räddningar" som känns konstruerade och många personer som känns på gränsen till karikatyrer av traditionellt förekommande arketyper i fantasy, är inte riktigt min grej. 

Exit West

Nu har jag äntligen läst Exit West av Mohsin Hamid. Det är en snabbläst bok, men med många bottnar. Den handlar om flyktingkrisen, om vad som händer med folk som inte längre har kvar sin plats i tillvaron. Genom svarta magiska dörrar flyttar han sina huvudpersoner till andra samhällen, och berättar sedan hur dessa samhällen påverkas av de stora flyktingströmmarna.

Rekommenderas!

The Good People (Hannah Kent)

Handlingen i den här boken tilldrar sig på Irland i början av 1800-talet. Tron på älvor, The Good  People, är fortfarande stark, och det man inte förstår förklaras ofta som ett verk av älvorna eller av människor som har kunskap om älvorna och därmed också är läkekunniga och som kan sätt onda ögat på folk. Men den nye unge prästen gör sitt bästa för att få folk att överge det han kallar för vidskeplighet. (Min morfarsmor var en så kallad klok gumma. Prästen hade nog inte gillat henne heller...)

Nóras dotter har dött, och Nóra får ta hand om sin dotterson. Pojken är svårt sjuk, i något som verkar vara någon form av muskeldystrofi. Men så småningom blir hon övertygad om att det är en bortbyting hon har fått ta hand om och att hennes riktige dotterson finns hos älvorna. Med hjälp av Nancy, som kan bota och som har kontakt med älvornas värld, försöker hon få tillbaks sin dotterson.

Det är en djupt tragisk berättelse, med viss sanningsbakgrund. Livet är hårt och grymt, men det finns också mycket medmänsklighet och omsorg i den. Den är välskriven, med trovärdiga personer och jag tycker mig förflyttad till en fattig dal i Irland när jag läser. Det övernaturliga inslaget blir aldrig påträngande. Snarare får man en förståelse varför det gick att tro på älvor och annat i ett samhälle där det fanns mycket som behövde förstås och förklaras, men där man inte hade vår naturvetenskap till hjälp.

Så läs gärna The Good People! (Hannah Kent kommer från Australien, men kan skriva om Irland för det!)

The Year of the Runaways

"Randeep Sanghera stood in front of the green-and-blue map tacked to the wall."

Första meningen i The Year of the Runaways av Sunjeev Sahota, nominerad till Bookerpriset år 2015.

Lite trögstartad, långsamt tempo länge. Sedan gick det väldigt fort på slutet, både handling och att läsa. Helt OK, men tillhör inte de bästa jag har läst.

To the Lighthouse

””Yes, of course, if it’s fine tomorrow,” said Mrs Ramsay.”

En första mening som lovar mycket. Med rätta. To the Lighthouse av Virginia Woolf innehåller i sitt lilla format väldigt mycket. Allt kretsar kring Mrs Ramsay, (som, enligt Liv Strömquist och Horace Engdahl, måste ha inspirerat Tove Jansson till Muminmamman). Alla andra i boken förhåller sig till henne i sina görande och låtande, mer eller mindre medvetet.

Mrs Ramsay finns där hela tiden, och försöker hålla ständig harmoni i sin omgivning. Det märks också att alla förväntar sig det, och indirekt försöker hjälpa henne.Men när hon är borta fungerar det inte riktigt lika bra.

Boken är utsedd till en av de bästa engelskspråkiga romanerna under 1900-talet. Och jo, jag håller med. Läs!

Läst: Canada

Canada av Richard Ford, har sagts vara en generationsroman, den stora amerikanska romanen, hans höjdpunkt som författare osv. och har fått mycket goda recensioner också i svensk press.
Så jag hade nog lite för höga förväntningar. En bra bok, men inte exceptionell.

The Luminaries

Att läsa en bok som fått Bookerpriset kan knappast slå fel! Jag har precis läst The Luminaries av Eleanor Catton, den bok som fick priset i fråga förra året. Och jag har inget att klaga på. En väl berättad, spännande historia, som aldrig blev tråkig trots sina över 800 sidor. Bitvis ordrikt, men med ett konsekvent språk som aldrig skymde bilden av historien. Rekommenderas!

Läsning de luxe

Jag har läst Bring up the Bodies av Hilary Mantel. Att läsa en bok där man vet hur det går, men ändå sitter klistrad sida efter sida, det är läsning de luxe. Hilary Mantel fick Bookerpriset 2012 för den här boken, liksom hon fick Bookerpriset för Wolf Hall, med samma huvudperson, tre år tidigare. Det skulle inte förvåna mig om hon får priset för den tredje delen också, som ska komma om något år.

Huvudpersonen är Thomas Cromwell, som är son till en smed, men som så småningom blir Henrik VIII:s närmste man. Thomas Cromwell följer intrigerna i och kring hovet. Han är sin kung trogen, men ser naturligtvis till att han själv drar så mycket nytta som möjligt av situationen. Han rör sig bland adelsmän, som ser ner på honom, men som måste förhålla sig till honom som kungens närmste man.

Hela boken är skriven ur Thomas Cromwells perspektiv. Man får följa hans balansgång för att behålla sin position, men jag får också intrycket att han njuter av den makt och det inflytande han har.

Allt skrivet på ett fantastiskt språk, där man känner miljöer och ser personerna framför sig.

Läsning de luxe!

Läst: Gone Girl

Jag har läst Gone Girl av Gillian Flynn. En rätt så ojämn historia, bitvis spännande, bitvis lite långtråkig och seg. Huvudpersonerna känns inte särskilt trovärdiga, framför allt inte den kvinnliga, liksom bitar av historien känns väldigt långsökt.

Jag tyckte bättre om Dark Places, som jag läst tidigare. Också där är tar historien oväntade vändningar, men den tappar inte förankringen i verkligheten, på det sätt som Gone Girl gör.

Vinterns läsning räddad!

De böcker som listas för Booker-priset brukar vara mycket läsvärda, så i år, när läslusten är på topp och tillgänglig lästid har ökat, beställde jag samtliga sex böcker som finns på årets shortlist. Den som vann, The Luminaries av Eleanor Catton, hann naturligtvis bli slutsåld, men de andra fem damp ner i brevlådan igår. Vinterns läsning är räddad!

(Som om jag inte redan hade samlat på mig tillräckligt som jag vill läsa, men inte hunnit ....)

Och The Luminaries ska jag beställa via min lokala bokhandel. Den ska också leva!

Läst: Casual Vacancy

Jag har läst Casual Vacancy av J.K. Rowling, ni vet hon som skrev böckerna om Harry Potter. Det här är hennes första försök till att skriva en bok för vuxna, och jag tycker att hon har lyckats riktigt bra. Berättelsen tilldrar sig i ett litet samhälle på den engelska landsorten med allt vad det kan innebära av intriger, hemligheter och missförstånd. Personerna är mer av typer än riktigt verkliga, men de bär fram historien bra. Klart läsvärd. Och tänkvärd!