Fortfarande aktuell

Jag är med i en läsecirkel på biblioteket här i stan. Det handlar om feminism och det handlar om maskulinism. I morgon är första träffen och vi har läst Under det rosa täcket av Nina Björk.

Boken skrevs på 90-talet, men den känns fortfarande skrämmande aktuell med sitt resonemang kring olika typer av feminism och en önskan om att få vara människa utan att från födseln tvingas in i en kulturell norm som man eller kvinna.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av vårt samhälles struktur och av att förändra den mot en mer jämställd variant, att läsa den här boken.

Och ja, jag håller till stora delar med Nina Björk i hennes resonemang och slutsatser.

Läsning de luxe

Jag har läst Bring up the Bodies av Hilary Mantel. Att läsa en bok där man vet hur det går, men ändå sitter klistrad sida efter sida, det är läsning de luxe. Hilary Mantel fick Bookerpriset 2012 för den här boken, liksom hon fick Bookerpriset för Wolf Hall, med samma huvudperson, tre år tidigare. Det skulle inte förvåna mig om hon får priset för den tredje delen också, som ska komma om något år.

Huvudpersonen är Thomas Cromwell, som är son till en smed, men som så småningom blir Henrik VIII:s närmste man. Thomas Cromwell följer intrigerna i och kring hovet. Han är sin kung trogen, men ser naturligtvis till att han själv drar så mycket nytta som möjligt av situationen. Han rör sig bland adelsmän, som ser ner på honom, men som måste förhålla sig till honom som kungens närmste man.

Hela boken är skriven ur Thomas Cromwells perspektiv. Man får följa hans balansgång för att behålla sin position, men jag får också intrycket att han njuter av den makt och det inflytande han har.

Allt skrivet på ett fantastiskt språk, där man känner miljöer och ser personerna framför sig.

Läsning de luxe!

Välkommen till den här världen:

Nu har jag läst Välkommen till den här världen av Amanda Svensson. Den handlar om tre ungdomar i Köpenhamn, deras möten och deras försök att bli sedda och att förstå. Det handlar om missriktad förälskelse och om svartsjuka. Berättarjaget växlar mellan de tre huvudpersonerna och språket växlar skickligt att man alltid vet vem som är berättaren för ögonblicket, utan att det behöver nämnas uttryckligen.

Jag läste med stor behållning. Rekommenderas.

Nytt år, ny läsning

Jag läste inte mycket under november och december förra året. För mycket stress gjorde att det blev svårt att läsa sammanhängande texter, jag blev så rastlös. Istället blev det många och långa promenader, mycket stickning och allmänt kringstrulande.

Nu har det varit jul och nyår, ett nytt år har börjat och stressnivån har sjunkit till en mer hanterlig nivå. Och jag har börjat läsa igen.

Årets första blev Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe. Will Schwalbe berättar om sin mor och hennes sista tid i livet utifrån de böcker de tillsammans läser och diskuterar. Jag kan inget annat än rekommendera den. Jag lånade den på biblioteket, men har beställt mitt egen exemplar nu när jag har läst ut den.

Är det förresten bara jag som gör så? Lånar en bok på biblioteket, läser den och sedan tycker så mycket om den att jag vill ha mitt eget exemplar i hyllan? Jag läser om böcker jag tycker om, och jag vill kunna ta fram och läsa vissa väl valda delar som jag tyckte extra mycket om.

Läst: Gone Girl

Jag har läst Gone Girl av Gillian Flynn. En rätt så ojämn historia, bitvis spännande, bitvis lite långtråkig och seg. Huvudpersonerna känns inte särskilt trovärdiga, framför allt inte den kvinnliga, liksom bitar av historien känns väldigt långsökt.

Jag tyckte bättre om Dark Places, som jag läst tidigare. Också där är tar historien oväntade vändningar, men den tappar inte förankringen i verkligheten, på det sätt som Gone Girl gör.

Vinterns läsning räddad!

De böcker som listas för Booker-priset brukar vara mycket läsvärda, så i år, när läslusten är på topp och tillgänglig lästid har ökat, beställde jag samtliga sex böcker som finns på årets shortlist. Den som vann, The Luminaries av Eleanor Catton, hann naturligtvis bli slutsåld, men de andra fem damp ner i brevlådan igår. Vinterns läsning är räddad!

(Som om jag inte redan hade samlat på mig tillräckligt som jag vill läsa, men inte hunnit ....)

Och The Luminaries ska jag beställa via min lokala bokhandel. Den ska också leva!

Hatet

Vidare i läsecirkeln på biblioteket läser vi Hatet av Maria Sveland. Det här är viktig läsning inte bara för oss som kallar oss feminister, utan för alla som funderar över maktstrukturer och vad som händer när de utmanas. Maria Sveland är en skicklig författare, som kan skriva om svåra ämnen med ett språk som är gripbart. En recension kan läsas här. Rekommenderas!